Utdrag ur brev från David Lindborg

Ni förstår nog att man ej vill skrifva då man ej kan tala om glada nyheter. Däraf orsaken att jag ej skrifvit. Det ser ut att bli sämre och sämre ju längre man lefver. Har verkligen försökt på alla vis men det tycks vara omöjligt. är för tillfället dräng och får slita riktig hund med dålig riktigt usel lön. Vet ej hvad jag skall göra, ty jag tror inte jag tål vid för strängt arbete. Då man är ensam i en stor stad med hemmet långt borta, så känns det inte så lätt. Hoppas och tror att Gud skall visa sin kraft. Att Han kan och vill har jag ju från barndomen trott, men inte har Han gjort det nu på länge. Vill ändock försöka hålla fast vid min tro, fast det ser mörkt ut. Om jag hade litet resurser skulle jag försöka med Jularticklar att gå omkring och sälja, men då behöfver man pengar. Kunde jag ej få något arbete i Kristinestad eller däromkring? Gör ingenting hvad det är bara man förtjänar något. Skall försöka hålla på där jag nu är, men tror ej att det är bra för mitt hjärta. Hoppas Ni skrifver snart och ger mig ett godt råd; är i stort behof därav. Har 50 kr. i mån. och skall då hyra rum och köpa mat samt alla andra utgifter. Det förstås av sig själf att det ej räcker hur man än sparar, då ett rum kostar 20-25 kr. och maten 30-35 kr. Många hälsningar från Eder David.
P.S. Försök med någon plats i Finland!
Hoppas Ni ej bli oroliga det skall nog gå på något vis. D.S.

Har nu väntat få höra af dig något men du har väl så bråttom nu till Jul. önskar af hjärtat att den måtte bli så ljus och glad som du förtjänar. Kommer så väl ihåg sista Julen hos Rut och lilla dej och ditt vänliga "skall du inte ha lite mera Nalle?"
Ja nog blir det skilnad i år. Jag köpte lite underkläder som jag nödvändigt behöfde och det tog på kassan så att det började se bekymmersamt ut hur det skulle gå till Jul. Tänkte måsta ge mig iväg ut på luffen igen men så fick jag en femma från Ester och då räkte det till hyran öfver helgen, så nu har jag åtminstone tak öfver hufvudet. Värre blir det med mat men det får jag väl vara utan då om inte något glädjande underverk inträffar. Det är omöjligt att få något arbete nu. Hade hopp om att få lassa en pråm med ved som skulle komma från småland men tycks den låta vänta på sig. Det är ju bra så länge man får vara frisk och kan gå uppe och struta på benen men nog blir tiden lång och magen hungrig. Jag undrar hur det skulle kännas att få äta sig riktigt mätt en gång igen. Tänk så många som ha det svårt hvarje Jul!

Så roligt att få några rader igen från dig. Började nästan bli orolig att du var sjuk då jag inte hört något från dig på länge. Vet du jag hade hyran betald till den sista i denna månad och har just gått och funderat hur det skulle gå om jag skulle bli husvill på själva nyårsdan och så kommer du som en räddande engel. Nu klarar jag fyra nätter in på nyåret. Tack kära du!
Jag har haft mat tills igår då tog det slut. Fick en liten låda från Rut och ett paket från Ester med mat nyttigt så det har åtminstone varit Jul i magen. Ja, det var alldeles som julklappar då jag fick gå och höra efter på station om jag hade någonting att hämta och så roligt att packa upp.
Ja vill du och kan så nog mottages din sändning med öppna armar, ty mat sätter jag ofantligt värde på nu. Det behöfs ingen annan adr./. än Stockholm Central. Skrif på fraktsedeln: avhämtas!
Hade brefkort från far att han reser strax efter Jul men troligen öfver Tornea och stannar några dagar i Sundsvall och Gävle så det dröjer nog innan han kommer hit.

Tack rara du för alt det goda i matväg som du skickade och som jag fick för länge sedan. Det ser kanske ut som jag ej satte värde därpå då jag ej förrut skrifvit och tackat därför men hoppas du förstår att det varit giltiga hinder. Jag har inte haft till postporto förrän nu. Far har kommit hit nu och har jag fått en krona då och då så jag kunnat betala husrum och till porto. Jag åt och mådde godt så länge det räkte. Skada bara att jag ej har så jag kunde koka och njuta af kaffetåren. äggena ficko jag kokta i en matvarubutik. Far tänker resa härifrån till Kristiania i början på nästa vecka. ännu syns ej någon ljusning för arbete men en dag har gått isender och de kommande får väl också gå på något sätt. Hade man ej hoppet på bättre tider vore det allt bra tungt att lefva. Det skall väl nån gång bli ändring.......

Stockholm den 10 Mars 1915

Kära du!
Tack för kortet! Har länge väntat några rader från dig, men antog att du hade så mycket annat viktigare att tänka på. Har nog varit i St:holm hela tiden. Kan ju hända jag tänkt ge mig iväg ibland då det sett som mörkast ut men Gud har hjälpt mig hittils.

Tack för brefvet som jag fick för några dagar sedan. Det var ju inte för tidigt att du lät mig få några rader ty nog var det jag som skref sist. Funderade så hvarför du ej svarade. Nu är vi redan långt fram i sommaren och ändå är det ingen värme att tala om, tråkigt nog för mig men man får ju vara glad att det är så pass bra
Antar du kommr hit uppåt ett slag och hälsar på. Välkommen! Far är nu ute på resa till Norge igen och stannar borta 3 veckor. Han tycker vist det blir för långsamt att gå hemma och vänta på fruktens mognad.