Den här platsen handlar om Elsa Nilsson född Lindborg i Kristinestad, Österbotten i Finland den 13 oktober 1886 och död i Västervik den 15 augusti 1964. Medan föräldrarna flyttade runt i Sverige gick hon i Norrköpings Högre Skola för Kvinnlig Ungdom och vi har avgångsbetyg därifrån. Hon utbildade sig sedan i Finland till receptarie och svor trohetsed till ryska tsaren som då härskade över Finland.
Först hade hon tankar på att emigrera till USA och där har vi rekommendationsbrev från Metodistkyrkan i S:t Petersburg. Under utbildningen till receptarie behövde hon intyg att hon behärskade latin och finska och vi har de intygen här också.
Elsas far invandrade 1880 till Finland från Sverige som missionär för metodistkyrkan. 1897–1899 predikade han i Limhamn, Malmö i Sverige och där träffade Elsa sin blivande man som då var 13 år gammal. De gifte sig sedermera den 20 mars år 1914 borgerligt i Kölby, Ljungbyholm strax sydväst om Kalmar där Elsa bodde då hos sin syster Rut vars make var förvaltare. Elsa flyttade 1917 från Lund till Vadstena där Josef anställts som bitr. läkare vid det psykiatriska sjukhuset. Efter olika flyttar till makens arbetsplatser i Strängnäs, Nyköping och Piteå, landade hon till sist i Västervik 1929.

Elsas far hette Karl Johan Lindborg. Han föddes den 17 aug 1854 i Kalmar och dog den 22 maj 1926 i Viborg. Åtta år efteråt genomfördes en minnesstund vid graven som finns återgiven i finska metodisternas tidning Nya Budbäraren. Den beskrivs i två tidningsurklipp på Karl Johans sida här. Där framgår också att han senare måste ha gift om sig med Therese, som visar sig heta Lybeck som flicka. Det skedde 1913. Hon var då 49 år gammal

Elsas mor hette Ida Sofia Lindborg, född Johansdotter i Madesjö utanför Nybro i Kalmar län den 23 juni 1859. Hon flyttade till Stockholm samma dag som hon gifte sig i Madesjö den 1 augusti 1875. Hon dog den 14 december 1911 i Wiborg och begravdes i Åbo. Elsa var hos henne under hennes sista svåra sjukdom från september och Josef var hos dem sista veckan. Karl Johan och Ida hade sex barn (se familjebild på Karl Johans sida) :

Esther Elisabeth född 2 maj 1877 på Söder i Stockholm, var diakonissa i Gefle stad, sjuksköterska ogift och dog där den 27 juli 1926 av tjocktarmscancer.
Cyrus Timotheus, född 1879, sedemera provisor och apotekare, bosatt i Virkby, straxt öster om Helsingfors. En adoptivdotter.
Ruth Emilia född 27 juli 1881, gifte sig med lantbruksinspektorn senare förvaltaren Nils Lundqvist som arbetade på Ramnåsa Säteri i Braås NO om Växjö och sedan Kölby i Kalmar län. De hade fyra barn varav ett hette Holger, som bodde och arbetade på S:ta Gertruds sjukhus och sju barnbarn. Sista tjugo åren var de på Aludden, Sigtuna.
Lydia Naëmi född den 31 augusti 1884 i Wasa i Finland och som blev sjuksköterska, ogift och barnlös. Hon dog i S:t Petersburg under 1:a världskriget.
Elsa Natalia född 1886, som denna sida handlar om, träffade Josef i Limhamn när familjerna som bägge bestod av fromma metodister möttes.
David Abel Nathanael, född 2 jan 1889 i Björneborg, ogift, men under några månader 1921 trolovad och har en dotter som modern tagit hand om, sedemera fabrikör, trädgårdsarbetare och vägarbetare som dog i Lenhovda på sjukstugan i rosfeber med blodförgiftning, Kronobergs län den 2 november 1933.

 

Länk till brev inom familjen

Gunnars sammanfattning av brev och vykort mellan Josef och Elsa 1902-1914

Länk till bilder på fyra av Elsas syskon

Länk till bilder från Elsa och Josefs liv


Klicka här. Troligen teckningar och brev av dessa barn vid denna tidpunkt

"Tant Eva" var en lärare från Vadstena som tydligen umgicks tätt med familjen. Hon finns med både ovanför och under denna text. Hon förekommer också som fadder eller dopvittne för både Margareta och Karin samt även för Bosse fastän de bodde i Strängnäs då.

Från Gunnar/Inger en 12 minuter lång återgivning av familjesamtalet vid pingstkaffet 1954 sex år före ovanstående festbild:
Vi hör Elsa, Josef, Margareta, Maj-Britt, Bosse, Cecilia och några flera.
Magnus sammanfattar

Bosse - Margareta - Gunnar

Karin - Josef - Vera

Elsa hade en tackramsa som hon fått när hon var ogift - hon hävdade att givaren blivit sannspådd:

”Tack ska du ha, gott ska du få, länge ska du leva, gift ska du bli, barn ska du få, stora och små,
ett i var vrå och ett i vaggan”

♥♥♥♥♥♥♥
♥♥♥♥♥
♥♥♥