|
Bromarf den 5 Jan. 1923
Nu ska jag skynda och skrifva till Gunnar eftersom jag fått en ny Almanaka så jag ser deri när namnsdagen är. Alltså min lilla älskade Gunnar,
eller "Karl Gunnar", nu skall morfar Karl Johan, gratulera Dig på Din namnsdag. är det 5te eller 6te gången Du nu firar den?
Det är nog lite ledsamt att jag inte snart får se dig, men jag skall sända morbror Cyrus istället denna gång och gömma min visit till
ett annat år, om vi leva här i tiden.
Jag skall nu sända Dig ett vykort af den nya verandan. Du ser morfar sitta där på räcket med vita mössan och Therése tant
sitter bredvid med vita hatten. De andra som syns på kortet är främmande för tillfället. Den långa som står är en
bror till min svåger Direktör åhman i Stockholm. Damen som sitter är hans hustru och då de voro nygifta företogo de
en bröllopsresa och gjorde en afstickare till oss. Han heter August åhman och är finaste och största
skräddaremästare i Helsingfors. Wi bruka besöka dem, då vi resa genom H.fors. På väggen, af huset, ser Du skylten till
läsesalen. Denna sida af bygningen vetter nu åt sjösidan. Här kan man sitta och se aftonsolen dala om sommarkvällarne och
låta tankarna flyga med bort till gamla Sverige. Då man ser solen gå ned bort öfver Sverige då kan man tänka i "samma
sal i Finland som i Sverige och samma Gud öfver allt."
Wi ha just nu slutat vår måltid på trettondagsafton som bestod af lutfisk och gröt men det var blåbärsgröt istället för risgryn,
ty morfars mage tycker bättre om blåbär.
Nu skall jag gå en kilometer med detta bref för att få det med posten inatt, ty annars hinner det ej med, så att du
får det i rätt tid. Här är mörkt på vägarna då ej månen lyser och morfar tycker inte om mörkret.
Jag tar väl en lyckta med, så blir jag en lycktgubbe, icke en Julgubbe.
Det var jag på julafton då vi firade den hos morbror Cyrus. Der var nämligen en lite flicka så sor som syster Wera, och den flickan ville att
julgubben skulle komma, och så fick jag vara julbocken och hemtade en stor korg med julklappar. Och när vi öppnade
paketen så hade morfar fått ett par varma morgontofflor som jag länge önskat mig.
|
Ja den julbocken, vad han är snäll. Han borde komma flera gånger om året. Skada att det inte är jul oftare. Men det är ju lika
roligt då det blir sommar och man får plocka blommor och höra fåglarna sjunga. Nu får Du lilla Gunnar vara snäll och helsa mamma och pappa
samt de små snälla systrarna Wera, Margit och Karin. Skrif snart till morfar. Wi stanna här till den 30 Jan.
Tant Therese och morbror Cyrus helsa.
|
