Utdrag ur brev från Rut


Gå direkt till brevet:
1906 Till Ester om graviditeten
1906 November: till Ester om vad man äter på ett åldermansgille
1914 Oktober: till Elsa om att vara ensam
odaterat kort mellan kusiner
1914 December: till Elsa om barnen
1915 Januari: till Elsa om den svåra förlossningen
1916 Februari: till Elsa med systerliga barnavårdsråd
1917 Till Elsa om flytt till Småland
1923 april till Elsa om barnen
1923 juli till Elsa om Holger och nerverna
1923 december till Elsa om jul- och gårdsbekymmer

 

Till brevmenysidan
Rut startade i Vasa, Finland 1881. Vid 16 årsålder flyttade hon med familjen till Limhamn men när de efter några år ville flytta igen tog hon saken i egna händer och flyttade till Stockholm. Efter ett halvår i Norrköping hos syskonen tog hon 1901 jobb som piga vid Långbro gård söder om Stockholm där hennes blivande man arbetade som befallningsman. Vi vet inte om de kände varannan innan. Hon flyttade runt i Stockholm några år och slöt sedan upp hos föräldrarna 1904 som nu befann sig på Gotland. Följde med dem till Kolsva i Västmanland för att där gifta sig. Färden gick vidare på stora gårdar där maken var inspektor -- Ramnåsa, Köhlby, Bergqvara i Småland och sedan som arrendator på Göstad i Östergötland och Lillsved i Stockholms skärgård. Igen inspektor på Droppsta utanför Märsta och till sist Aludden i Sigtuna. Se levnadsberättelse

                                            Ramnåsa Gård 1906

                       Käraste Lilla syster Ester!

Du har väl undrat mer än en gång hvarför jag inte skrifvit och jag kan inte skylla på något annat än mitt stora slarf. Hoppas att du dock förlåter mig och inte lönar mig igen på samma sätt. Huru mår du och hvad gör du nu? Har du mycket brott med dina sjuka?
Vet du jag ricktigt längtar att ännu en gång få läsa dina så kärleksfulla rader, som alltid äro så tröstande och uppmuntrande, låt mig då inte få vänta allt för länge. Som du nog hört hemifrån har jag varit sjuk nu en hel månad och är ännu inte kry, men jag är glad att jag nu orkar vara uppe, ty då går tiden alltid lite fortare. Det är dock ingen farlig sjukdom utan du kanske förstår hvad det är, men det har sina besvärligheter och värst är med de odrägliga kräkningarna.
Har blifvit ganska mager och blek bara på denna tiden, så skall det fortfara så här länge då frucktar jag att det inte blir mycket med Rutan.
Dock vill jag inte nu ängslas för den dagen jag inte sett. Det blir väl alltid någon råd. Kanske du kan komma hit en tid fram i vår, du kan ju vara snäll och tänka på saken. Hoppades på mamma, men nu är det ju omöjligt då de rest så långt bort. Nisse är så kry och glad och då är allting roligt, när man har en så rar älsklig "gubbe" som jag. Vi har nu varit gifta snart ett år, men den som inte visste det kunde tro att det är blott några dagar, ty vi tjäla lika bra ännu och bättre och bättre blir det för hvarje dag, ja om du kunde se och känna så lycklig jag är. Vi voro till S-holm i åtta dagar och det var ju rätt roligt att få träffa slägt och vänner, men jag var då redan dålig, så jag var så glad att få komma hem igen. Hur det är så är hemmet kärt.



Undrar om du var till S-holm och sade farväl åt mor och far då de reste? Huru mår David skall han bli qvar här eller reser han också? Huru mår Agusta? Hade ni trefligt hemma i somras? Var mamma kry nu och hvad tyckte hon om att resa till Finland igen? Har du haft något bref från Cyrus nyligen, vet inte alls var han är eller hans adr; om du kan så sänd mig den. Nu de allra hjärtligaste helsningar från Nisse till dig och Agusta.
Mottag så en lång omfamning från din egen lyckliga syster
(Helsa Agusta)                           Rut.

        Skrif nu så fort du kan
                      jag väntar.


tillbaka till menyn

                                       Ramnåsa den 21. 11. 06

               Älskade rara Ester!!

Först vill jag nu tacka dig så innerligt för det så kära brefvet.....
Vi må så innerligt godt och som ett ex: kan jag omtala att allt emellanåt kommer Nils hem från skogen med en stor "hare" eller "fågel" och då må du tro kalasa vi. Här har nu varit såkallat läsmöte med stort kalas efteråt och äfven vi fingo vara med på ett hörn, så har här varit "åldermans-gille och där må du tro spara de inte på maten. Kanske det intresserar dig att höra hvad de bjuda på? Först när alla äro samlade bjudas på kaffe och många kakor sedan om en stund blir det middag och då är det först smörgås-bord med alla möjliga goda saker, men som stående rätt är "dillsalad" och smålandsosten.


Sedan blir det en sorts fiskpudding med skirat smör, sedan 2. 3. kötträtter med gröna ärter och potatis. Så kommer soppan och det är alltid någon sorts frukt den är kokad på, efter den är det ostkakor av många slag, saft kräm med vispad grädde och bakelser, så till aldra sist en kopp slett kaffe. Men så innan kalaset är slut ska alla åter ha kaffe med sju sorters kakor till dem gömmer gummorna vanligtvis hem till sina små, de som ha några. Nu kan du föreställa dig huru ett ricktigt bondekalas i småland ter sig ut....

               din trofaste och lyckliga
               syster Rut.


tillbaka till menyn

Köhlby den 11 Oktober 1914

Lill Elsa! "Lefve hon"!

Först vill jag på det hjärtligaste lyckönska dig till allt godt på din egen stora högtidsdag. Måtte den bli idel sol och glädje, ett litet afbrott från det ledsamma hvardagliga som så nu för tiden vill tynga ner sinnet.
Huru är det, har du fått hem din Josef ännu eller är du ännu alena? Tycker det skall bli långsamt för dig då han måste så länge ligga ute och borta från dig, men du är ju lös och ledig ännu så länge, så du slipper sitta bunden på en plats och det är godt och väl för dig liten, under dessa tider, det kan jag af egen erfarenhet förstå: Hoppas att du dock snart får hem din lilla rara gubbe, då det nu börjar bli långa mörka qvällar är det ju alltid roligt att ha någon att språka vid och slippa känna den där rysliga ensamhetskänslan som jag för min del tycker är så outhärdlig.......


tillbaka till menyn


tillbaka till menyn

Doktorinnan
Fru Elsa Nilsson.
Hospitalet
Lund

Köhlby den 13.12.14.
Min lilla kära syster.
Ett innerligt tack för ditt senaste bref och äfven får jag framföra Margaretas tack och stora glädje för brefvet hon fick från moster. Du skulle sett hennes stora ögon huru de strålade af glädje då jag läste det för henne och så undrade hon om hon månne finge något bref mera? Holgers min blef nog litet misslynt, när inte han fick något, men när jag jag hann så långt, där du skref att när Holger blir så stor att han kan läsa då skall moster äfven skrifva bref till honom", då klarnade det lilla rara ansigtet och då var den sorgen glömd.....

.....Hade bref från David för några dagar sedan och han är nu i St-holm, men har det mycket knaggligt och ledsamt och det kan man ju förstå i sådana tider, som vi nu hafva det.....Vi har redan börjat med julstöket, fisken är i lut, och "Nasse" är slagtad, korf o sylta äro gjorda och byken är färdig, så nu är det ändast baket som återstår och litet rent måse man ju också tänka på.....Vi får vara så glada att det inte går någon nöd på oss då så många tusende får både frysa och svälta.....Nu håller Margareta på och spelar gubben noak på pianot och lilla Harald kom med mat bud och då får jag väl lof att sluta för denna gången. Kan du tänka dig hvad vi skola ha till middag? Jo, swartsoppa och köttfärs med tillbehör, så nu skall vi gå och smaka på Elins anrättning.....


tillbaka till menyn

                         Kölby den 25.1.1915.

                         Lill-Elsa!

Tack för raderna du sände mig till min namnsdag, Det gläder mig att dina tankar varit hos mig, då du ej sjelf kunde komma. Du måste förlåta mig att jag kanske dömt dig för hårdt, ty först blef jag så rysligt ledsen, då det tog mig mycket hårdt, så klen jag då var och sedan har känslorna blifvit mera bittra, då du ej ens skref eller ringde och hörde huru det var med mig. Men nu kom dina rader och borttog alla dessa bittra tankar om dig, då du säger att du sjelf legat sjuk, så jag hoppas att du nu kan förlåta hvad jag tänkt om dig. War mycket sjuk, en svår blodförlust under förlossningen så akusörskan sade att lifvet hängde på en tråd, men som väl var att hon fick blodet att stanna. Sedan var jag mycket klen, så började brösten att krångla med såriga vårtor och värk i det ena med åtföljande feber, så jag fick ligga med kalla omslag om det, sedan fick jag blodpropp i benet och det ligger jag med ännu, ty ömheten vill ej ge med sig, ej heller är jag feberfri och nu har jag fått en släng av influensan också, äfven Holger ligger här i gemte mig i feber och förkylning. Harald har äfven legat tre dagar o Greta hon går ju uppe ännu, men hostar aldeles rysligt. Lilla skrikhalsen som du nämde den allra minsta är ingen sådan för ovanlighetens skull, ty hon är mycket snäll o rar, sofver hela nätterna från sju på qvällen till 4,5 på morgonen, det är väl fint säg.

Rut har namnsdag 4 januari

Kölby gård, Ljungbyholm

Föröfrigt är hon andra Holger med långt mörkt hår, stora mörkblå ögon och ser redan ganska föståndig ut. Nu har jag snart legat en hel månad och du må tro dagarne äro långa, inte har jag årkat läsa heller, ty då får jag sådan hufvudvärk. Undrar så mycket hvad det fattas dig kan du ej låta mig få veta det. Vi har ännu ej döp lillan, men tänkt att hon skulle heta "Majken" men kanske du kan komma med ett annat förslag. Hade tänkt be dig och Josef bli faddrar åt den lilla, men nu kanske det ej kan gå då du är sjuk, men nog hade det varit roligt om någon af släkten kunnat det. Ja denna tid har varit en pröfvotid, men med en så rar och genomgod gubbe som Nisse går ju allt äfven det värsta.....


tillbaka till menyn

                         Kölby den 24.2. 1916

                         Lilla Elsa!

Så oändligt roligt att ännu en gång få läsa dina kära rader. Hvad det gläder mig att du nu är fullt återstäld och orkar vara med om att pyssla om din lilla skatt. Hvad jag tycker mig se dig huru du ordnar och styr som en liten mamma, ty nog kan jag ännu minnas med hvilka känslor jag skötte om min lilla Greta, men man kan nog också lätt skämma bort de små, då såsom du äfven jag var alldeles okunnig om huru en sådan liten varelse skall skötas. Det går väl an om de bara får vara friska men kommer då små krempor allt som oftast då står man ju litet villrådig, men för dig är ju ingen nöd som har en gubbe som begriper sig på sådant. Ingen av våra småttingar har varit så rar och snäll som Majken, men när man med åren fått praktisera litet, så går det ju bättre att förstå sig på de små liven. Först o främst har jag aldrig lindat Majken utan bara svept om henne som man sveper in ett paket och så satt fast manteln med säkerhetsnålar, så har hon inte fått någon mat på hela natten från kl: 9 på kvällen till 5 på morgonen men däremot har hon haft s.k. "tröstare" och den är hon ännu mycket kär i när hon skall sofva, fast hon nu varit afvand i två månader. Hon var äfven den bästa med det att vänjas af, ty inte en ända tår har hon fällt för den sakens skull. Nu springer hon och det är bra näpet att se de små benen så brått de ha för att komma fort nog till mamma eller pappa o se henne när Nils kommer in, så hon då står och niger och säger da, da, ja nog är det bra rart. Tänk när Er lilla Vera blir så stor, då först får man roligt åt dem. Du frågar mig om så mycket, men hvarför det lilla syster då du har så många som kan råda mycket bättre än jag, ty jag vet ej annat än hvad jag sjelf praktiserat mig till. Såsom navelbindan frågar du huru länge den skall ligga qvar, det är så olika somliga kortare somliga längre tid, det ser man nog, om naveln är liten och ej insjunken, så kan man ej behöfva ha den längre, ty det är ganska besvärligt med att få den att sitta ricktigt, men om det är som det var med Holger att det vill bli bråk då måste man ju linda den längre o stadigt, men det brukar endast inträffa då de skrika mycket, men det gör nog inte din lilla, som är så frisk.
Så kunna de ju äfven bli mycket fort -i-tna ty deras hud är ju så ömtålig, då är Marin salva ett osvikligt medel, med ozinal-ströpulver att pudra med.
Nog skall du få mönster till de små babybyxor du nämnde om, men ännu på ett par månader behöfvas de väl ej, ty jag har ej brukat klä mina i klädning förän omkring 5 månader och sedan har jag lindat dem om nätterna i tio, elfva månader och nu har jag sytt små näpna påsar som jag stoppar Majken i, ty annars sparkar de av sig.


Du skref ej om du ammar lillan sjelf, men det tar jag för afgort och om så är bruka bröstvårtorna bli ömma ibland och då är äfven Marin salvan mycket bra och välgörande. Det är nog mycket jag skulle vilja skrifva om, men du kanske redan skrattar åt mina råd o tycker att de är onödiga för dig som har Josef som nog förstår sig på allt det där. Vet du jag kan tala om att jag fick ditt bref just på Holgers sjunde födelsedag och Han tyckte det var lite underligt att inte moster Elsa hade skrifvit till honom istället, ja du förstår huru det är med barn. Vi har alla fått vara krya en lång tid och då går tiden så fort och snart har vi sommar igen och jag ricktigt längtar till den tiden, ty då kommer väl du o lillan hit ett slag, när Ester kommer hit och så kommer svåger Josef och hemtar Er hem. Det lilla rummet uppepå har vi nu som gäst-rum och där har jag tänkt att du, Ester och din lilla skatt skulle bo o när Josef kommer kan Ester flytta ner, o hvad det skall bli roligt att få ta emot Eder o vagn o säng har vi åt den lilla "sessan" äfven, säg Elsa nog vill du väl göra mig denna stora glädje ifall vi alla får vara friska??
Nu är det redan sent och alla sofva så gått i sina bäddar, så äfven jag längtar att få njuta några timmars hvila, om jag kan få, ty lillan har hållit mig vaken nu i två nätter, hon har nog haft ondt någonstans men hvar kan jag ej bli ricktigt klok på då hon ej ännu kan säga sjelf hvad som fattas henne, kanske hon skall ha flera tänder, ty hon har summa 6 redan. Det händer nog att det fins åtskilligt många staffel, men hoppas du har öfverseende med det och någon annan behöfver ej se dem
Nu de allra varmaste helsningar från oss alla till Josef, lillan och dig sjelf lilla moster,
Du må tro det var kärt att för mig få kallas moster, länge har jag fått vänta men det blef ändå till sist.
Tycker du inte som jag att man viste ej hvad det var att lefva förrän man blifvit mor??
Dröj nu ej så länge med att skrifva.

tillbaka till menyn

                          Kölby den 9 Septemb. 1917
                   
                                "Lill Elsa"!
                   
Nu kan jag inte dröja längre utan måste sända dig några rader. Säg Elsa hvarför är du så tyst af dig nog kunde du väl sända mig en enda liten helsning, så jag kunde förstå att Ni lefva och mår bra. Nu har hela sommaren gått och ej en rad från "lill syster". Du kanske gjort det-samma väntat att jag skulle skrifva, ja då skall jag försöka nu, men jag har aldeles legat af mig. Vi må emellertid alla bra och barnen frodas och växa så du kände nog inte igen dem nu äfven jag lägger på gumfläsket, ty nu är jag uppe i 70 kg. så du ser det går ingen nöd på oss, fast det är så ledsamma tider.Men nu skall det bli en sträng tid för mig då allt skall packas och plockas både ned och upp. Vi skall nämligen röra på oss nu igen och kosan ställa vi åter till kronobergslän. Vår blifvande plats blir Bergkvara Gods en ½ mil utanför Vexjö och mycket vackert beläget aldeles vid sjö ändast ett stenkast från vår bostad. Vi får 6 rum o kök nere och ett rum uppe,

så får vi elektriskt-ljus, egen fin båt, egen häst med vagn och många andra förmåner äfven lönen blir ju större 12 hundra mer än här och så finns det bokhållare på gården så Nils skall väl få det lite lindrigare då han slipper all bokföring. Ja grat att vi vore där, när vi sedan får iordning hoppas vi så gärna få påhelsning af Eder.
Huru mår lilla Vera kom just att tänka på att hon har sin namnsdag idag sänder min varma lyckönskan till henne fårse om jag någon gång skall få glädjen att få omfamna henne, huru mår lilla Gunnar han är väl stora karln nu och skriker både mam-mam, o pap.-pap. Hvad jag längtar att få se de kära små och Er båda.
Skrif snart lilla Elsa är du så rar. Lydias aar: är B.O.12 Linjen No 21-6
Petrograd Ryssland.
Helsa så kärt till Josef och småttingarna från Nils o Rut

tillbaka till menyn


                                         Göstad den 1.4 -23
                   
                            Lilla kära Elsa!
                   
Det var så väldigt roligt att få tala med dig i telefon, men, det blef ju bara ett par ord så man hann ju inte få veta mycket. Huru mår ni alla, bra hoppas jag. Nu börjar även vi krya på oss, fast det varit tråkigt en lång tid.
Ja, nu har Ni ju haft påhelsning af morfar och Theres och de äro sig så lika tycker jag, så roligt att lilla far får vara så kry och orkar resa så långt och väl är det, för annars skulle man aldrig träffas då de äro så långt borta. Nu har vi Holger hemma under Påsken, Nils och han äro just nu och rider en unghäst som skall bli barnens ridhäst, men den är ju litet yster ännu, så pappa måste vara med, du må tro att det är deras liv o Greta säger just, hade man inte det nöjet att få köra o rida, så vore allt tröstlöst här på Göstad och så har hon ju sin musik som hon nu är så intresserad av. Morfar skref om Gretas skolgång att om hon ville börja igen så skulle han hjälpa henne, men vi undrar om det är någon idé för

henne nu då hon försummat ett helt år och hon tycker sjelf att hon blir för gammal att börja i sjette klassen nu o komma upp i sjunde går ju inte utan att läsa privat i sommar och här fins ju ingen hon kan läsa för. Vi har istället tänkt hon skulle få gå i någon praktisk skola, men hon är för ung ännu. Hon ville så gärna bli rödakorssyster, men det kanske inte går, vi får se när hon blir några år till. Emellertid vore det mycket nyttigt för henne att få komma bort en tid, ty här på landet fins ju ingen omväxling, så jag är rädd hon tar intryck af omgifningen o blir ensidig. Kanske jag finge skicka henne till dig en fjortondar alltid kan hon väl vara till någon nytta och så blir det litet nya intryck för henne. Holger har nu fått löfte om att följa med scouterna till Göteborgs utställningen, ty han är nu med i den föreningen och då blir det nog lite trist för Greta. Huru mår dina små, hvad hittar Gunnar på nu om dagarne då stora syster är i skolan, tänk om han finge komma till moster i sommar! Helsa nu Josef så rysligt mycket och tacka för receptet hoppas att det skall ha sitt goda med sig. Ja de varmaste och käraste helsningar från oss alla till Josef och de kära barnen och först och sist till dig "till Elsa" från
din syster Rut

tillbaka till menyn

                                 Göstad den 8/7. -23
                             
                                Elsa lill!
                             
Nu förstår jag att du väntat på några rader från mig, med det är märkvärdigt hvad det är svårt att bli av, för mig att skiva memera. Som du vet så har alt bara varit dåligt med mig hela våren, och så fort jag fick så mycket krafter att jag orkade, reste jag in till stan och sökte en specialist för mitt andra, men kan du tänka att han förklarade det var nerverna som förorsakade allt.
Och glad var jag ju att slippa ligga på sjukhus, som många förberådt mig. Fick en utmärkt medisin och känner mig betydligt bättre redan, har ej behöft ligga till sängs sedan och vet du det är en skön känsla. Har nu åter fått nytt mod och ser det litet gladare. även Nils har fått vara kry, fast han känner sig litet trött ibland, som han aldrig förr gjorde.
Du må tro Greta längtar att få ge sig ut, hon sade här om dagen att hon skall cykla till moster om hon ej kan få komma iväg på annat sätt, men nu skall vi väl vänta till Ester, kunde inte Gunnar få följa med Ester hit och så kan han följa med Greta tillbaka, hvad det skulle vara roligt att få se honom "gullgossen".

Kan tala om att Holger kom upp i femte, med alla överbetyg till stor glädje för oss alla och inte minst för honom sjelf, f.n.v. är han nere i Göteborg och har trevligt, fick följa med sin scoutkår de voro 19 lyckliga bland 100 som fick den äran. De reste från Mottala med båt kanalvägen och skall lägra vi Mölndal utanför Göteborg i 14 dagar och allt som allt kostar ändast 35 kr. Du skulle sett så lycklig han var. Harald är fars duktiga dräng och Majken hon tycker det är tråkigt att vara så ensam. Nu som först har du kunnat börja bada, så då är det ju lite omväxling. Vi har nu tant Maja Hedman hos oss, men hon stannar bara nästa vecka. De varmaste helsningar till din Josef och de små från Nils, barnen och din egen tillgifna syster Rut. Helsa Ester om hon har kommit att hon är hjärtligt välkommen och vi vänta på henne så.
Ring när Ester kommer får jag tala vid Er!


tillbaka till menyn

                          Göstad den 14-12-23-
                            
                            Lilla kära Elsa!
                            
Nu måste jag ta mig en stund för att få språka med dig lilla syster. Skulle för längesedan skrivit, men när Greta ändligen kom hem, måste vi ta itu med vårt skördekalas för folket och det är ju ganska arbetssamt, då det inte fins någon att få till hjälp, de varr över 20 personer på kaffe o kupa', och sedan har vi tvättat slagtat och tröskat och då får vi ha karar i maten hvilket är ganska jobbigt, då de skall ha fruckost kl:½7 så kaffe och mat hela dagen, så när qvällen kommer käns det riktigt skönt att den dan gått. Ja, sedan kom Majkens sjukdom, o då vet du nog huru bunden mor blir, isynner när sängkammaren är en trappa upp. Tack kära lilla Elsa o Josef för Gretas angenäma vistelse hos Eder det kommer hon nog inte att glömma även jag gläder mig på hennes vägnar, bara hon inte var till besvär för Eder. Tänk att bror Cyrus skall fira Jul hos Eder, det skall bli riktigt roligt att få träffa honom sedan.
Huru mår Era små raringar nu, hoppas de får vara krya nu och glädja sig i dubbelt mått över den kommande julen. Här är ett sådant gissande och undrande redan. Harald har nu delat ut sina jultidningar som han tagit upp order på och tjänat lite, så han har till julklappspengar.

Majken är så kry nu igen som väl är. Om måndag får vi hem Holger, han längtar allt att få fritt från sitt knog. Greta står i med att sy julklappar så hon knogar värre. önskar inget hellre än att vi finge vara krya alla, Nils har knogat och Stått i förskräckligt hela denna sommar, ty det kan ingen förstå så arbetssamt det har varit, har varit orolig för honom många gånger att han skulle få det onda igen, men Gud har varit god och hjälpt honom hittills, om det bara inte vore så bekymmersamt jämt så ginge det väl an. Jag är inte bra i min mage så jag får vara så försigtig, det blir nog inte roligt i Jul titta o le på allt godt och ej få något del däraf. Undrar om Josef kunde ge mig någon bra medecin, frår nog resa in till Dreinten igen efter jul. får se hvad han säger.
Tänk så duktig Maggis är som kan skriva brev redan på egen hand.
En glad och trevlig Jul önskas både stora och små från oss alla. Det vore så trevligt om du finge tid att skriva några rader i helgen. Ännu en gång ett hjärtligt tack för Margaretas vistelse hos Eder, hon helsar särskildt till lilla rara moster, morbror o alla de kära kusinerna, O, däri instämmer din syster.
tillbaka till menyn