Lund den 23.11.-65.

                            Kära Eva!

                            .................................................. Besöket här i Lund ser ut att bli givande. På Vipeholms sjukhus är det minst lika optimistisk anda som på Sahlberga men här har man genom olika personalvårdande åtgärder lagt en säkrare grund för att patientvården skall hållas på hög nivå. Det är täta informationsmöten trots att verksamheten varit fullt utbyggd ett par år och de är välbesökta. Personalen får själva föreslå vilka ämnen som skall behandlas och efteråt är det diskussion. Jag var med på ett i går om centralstyrelsens funktion. För att få någon diskussion frågade underläkaren om olika saker som han tyckte behövde förtydligas och kuratorn, som hållit föredraget hänvisade till överläkaren när hon inte kunde svara. ämnet blev mycket grundligt och metodiskt genomgånget och jag tror deltagarna var nöjda efteråt Väsentliga detaljer var antecknade på ett stort block som hängde på väggen och kunde läsas även av bakersta bänkraden och bladen revs av undan för undan. Jag har aldrig sett det förut och tyckte det var bättre än skrift på "svarta tavlan" men det fordrar ju mer förberedelse. Frågan är om de kan användas igen.

         Så har jag pratat mycket med personalföreståndaren här som är lika trevlig som Artur Johansson. Han har utarbetat ett för svenska förhållanden revolutionerande tjänstgöringsschema efter engelskt mönster, som han efter många besvärligheter fick godkänt i höst efter två års prövning. Det bygger på skiftarbete och tysks fungera fint. Nu blir det intressant att se om det är något för oss -- jag får med mig alla hans uträkningar hoppas jag -- Vi ska träffas igen på onsdag. Docent Börjesson, som jag har mest att göra med, han är överläkare på barnavdelningen, har mycket att komma med och orkar jag bara hänga med och anteckna allt så kanske jag kan klara mig bättre när jag kommer tillbaka till Sala.......

         Tusen förhoppningsfulla hälsningar från

                                     Mamma